Invasiva arter
Här ser du hur en jätteloka ser ut. Foto: Naturvårdsverket
Kontakt
Invasiva främmande arter är ett av de största hoten mot biologisk mångfald. De konkurrerar ut inhemska arter, försämrar ekosystemens funktion och kostar årligen enorma summor i bekämpningsåtgärder, minskad produktion och förstörd egendom.
Invasiva främmande är arter som med människans hjälp flyttats från sin ursprungliga miljö och i sin nya omgivning börjar sprida sig snabbt och orsakar allvarlig skada för ekosystem, infrastruktur eller människors hälsa. Det leder till stora kostnader för både samhälle och enskilda.
Vad du gör som privatperson spelar stor roll. Vi sprider invasiva främmande arter ofta utan att ens veta om det. Det gör du genom att bland annat slänga växtavfall i naturen, slänga dem på komposten eller ta med dig växter och frön hem från en utlandsresa.
Som mark- eller fastighetsägare behöver du se till att invasiva arter på din mark inte sprids vidare. Det gäller oavsett om växterna redan finns där eller har planterats tidigare.
Invasiva växter och djur på EU:s och Sveriges förteckning
Det finns idag arter på EU:s förteckning över invasiva främmande arter och den 15 maj 2026 införs även en nationell svensk förteckning med ytterligare arter som är särskilt problematiska i Sverige.
Dessa arter får inte introduceras i landet, spridas i naturen eller gynnas att bli fler. Det är också förbjudet att ha, sälja, byta, importera eller odla dessa arter. På Naturvårdsverkets webbplats kan du läsa mer om hur dessa växter och arter ser ut, och hur du ska bekämpa dem.
Invasiva arter och problemarter i Svedala kommun
Vi arbetar för att begränsa och bekämpa invasiva arter så de inte sprider sig och förstör den naturliga biologiska balansen. Det finns också flera arter som inte räknas som invasiva men ändå ställer till stora problem för våra inhemska arter, de kallar vi problemarter.
Följande invasiva arter och problemarter finns i Svedala kommun:
- Vresros, Rosa rugosa
- Blomsterlupin, Lupinus polyphyllus
- Kanadensiskt gullris, Solidago canadensi
- Jätteloka, Heracleum mantegazzianum
- Jättebalsamin, Impatiens glandulifera
- Parkslide, Reynoutria japonica, tidigare Fallopia japonica
- Mördarsnigel, Arion vulgaris
Invasiva främande arter, Naturvårdverket, öppnas i ny flik
Rapportera fynd
Allmänhetens rapporter är viktiga för att kunna följa arternas förekomst och spridning samt förebygga fortsatt spridning. Om du hittar vad du misstänker är en invasiv art kan du rapportera in den på Artportalen som drivs av Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU).
Rapportera invasiva främmande arter, Naturvårdsverket, öppnas i ny flik
Så hanterar kommunen invasiva arter
Vi arbetar aktivt för att bekämpa bland annat jättelokan genom en löpande bekämpningsplan på de områden vi känner till, samt genom att undersöka och utvärdera olika metoder för effektiv bekämpning.
Bekämpningsplanen i dagsläget innebär huvudsakligen att plantorna huggs ner 3–5 gånger per säsong för att förhindra spridning och för att utarma plantorna över tid. Det är ett tålmodigt arbete som kommer att kräva flera år på de ytor som bekämpas.
Alla gudaträd är borta på kommunalmark. Vi håller koll på att de fröer som fortfarande finns kvar i marken inte ger upphov till nya växter.
Så hanterar du ditt trädgårdsavfall
Invasiva växtarter hör inte hemma i komposten. De riskerar att inte brytas ner utan frön och växtdelar får i stället hjälp att spridas när du sedan använder kompostjorden. Av samma anledning ska du inte slänga avfall från invasiva växter i återvinningscentralens fraktion för kompost eller växtavfall.
Växtdelar från invasiva arter ska i stället förpackas väl och lämnas som brännbart avfall på Sysavs återvinningscentral.
Läs mer om hur du hanterar ditt trädgårdavfall hos Sysav och Naturvårdsverket.
Så hanterar du ditt trädgårdsavfall, Sysav, öppnas i ny flik
Säker hantering av växtdelar, Naturvårdsverket, öppnas i ny flik
