EU-skolval genomfördes idag med högt valdeltagande

Skolvalet är öppet för alla högstadie- och gymnasieskolor och är en av Sveriges största demokratisatsningar för unga. Vi träffade Amanda Akterin, som arbetar som lärare för NFU och var med och genomförde skolvalet idag för att höra hur dagen har gått.

"Det har gått bra! Vi uppskattar valdeltagandet till ungefär 65% av drygt 200 elever vilket vi räknar som ett högt valdeltagande. Det är också väldigt roligt att se och höra när de kommer hit till bibliotek för att rösta för det uppstår så bra diskussioner och de är verkligen nyfikna på hur ett val går till".

"Varför tycker du det är viktigt att genomföra ett EU-skolval?"

"Jag tycke det är viktigt med skolval ur flera aspekter. Dels att eleverna bara få träna rent praktiskt på hur man gör. Hur ser ett valbås ut? Vad är en valsedel? Att genomföra ett skolval är också ett sätt att levandegöra det vi läser om i klassrummet. Vad gör och hur påverkar EU och vad står de olika partierna för"?

Resultaten kommer efter 9 juni

Såväl det lokala som nationella resultatet för EU-skolvalet kommer att publiceras efter EU valet den 9 juni.

En av de elever som röstade idag var Jordan som går på NFU, och vi frågade honom vad han tycker är viktigt finns på EU agendan.

"För mig är klimatfrågorna viktiga men jag uppskattar också hur EU arbetar med att få slut på kriget i Ukraina".

"Vad tycker du om att skolan anordnar ett EU-skolval?"

"För mig och mina kompisar tycker jag det bästa har varit att man tränas att ta reda på vad de olika partierna står för. Och så är det bra att man ser demokratiprocessen".

Deltagandet ökar

Vid skolvalet till EU 2019 deltog 65 630 elever i Sverige. Det var en tydlig förbättring jämfört med EU-valet 2014 och speglar ett ökande intresse för politik och samhällsfrågor bland unga. Samma utveckling syns i skolval i samband med val till riksdagen.

Uppdrag från regeringen

"Unga har rätt att få lära sig om det politiska systemet, demokratifrågor och hur de själva kan påverka. Beslut som tas i EU-parlamentet har stor påverkan även på ungas vardag i Sverige och deras framtid", säger Lena Nyberg, generaldirektör på Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF. Det är MUCF som fått uppdraget från regeringen att genomföra skolval i Sverige.

Samhällsengagemanget skiljer sig dock mellan olika grupper av unga och få unga känner att de kan påverka politiker. Framför allt upplever allt fler tjejer att de inte själva kan föra fram åsikter till beslutsfattare.

Ökar ungas kunskap

Skolval är särskilt viktigt för elever som inte talar om demokrati och politik hemma eller de som inte har erfarenhet av demokrati från sina hemländer. Unga födda utomlands tycker i högre grad än övriga elever att deras kunskap om demokrati och politik har ökat tack vare skolvalet.

"Det är viktigt att vi lyfter och diskuterar ungas möjligheter att delta i alla demokratiska processer, från lokal nivå upp till EU-nivå. Beslut som tas i EU påverkar allas vardag i Sverige och det är viktigt att fler unga intresserar sig för Europas framtid", avslutar generaldirektör Lena Nyberg.

Fakta om skolval

• De första skolvalen i samband med allmänna val anordnades i slutet av 1960-talet. 1998 sammanställdes valresultaten nationellt för första gången. Sedan 2002 har MUCF ansvarat för skolval i samband med allmänna val (riksdagsvalen) och sedan 2014 även i samband med Europaparlamentsvalet.
• Skolval arrangeras på samma sätt som vanliga val med valsedlar, valskärmar, röstlängd, valurnor och rösträknare.