När rörelse blir en ännu tydligare del av förskolebarnens vardag

— Barn rör sig mindre i dag än tidigare, och det påverkar både hälsan och välbefinnandet. Vi ville fokusera på rörelse och hitta sätt att få med alla barn, oavsett förutsättningar, säger Annika Aveling, rektor på Klöverstugan och Tegelbrukets förskolor

Projektet bygger på forskning som visar att barn i förskoleåldern ofta rör sig för lite, något som kan få konsekvenser både på kort och lång sikt. Samtidigt ligger arbetet i linje med förskolans läroplan, där fysisk aktivitet lyfts fram som en viktig del av barns utveckling och lärande. Projektet genomfördes med femåringarna på Klöverstugan och Tegelbrukets förskolor.

Från nuläge till nya vanor

Arbetet inleddes med en nulägesmätning där barnens rörelse registrerades under en vanlig vecka, mellan klockan 9 och 14 då flest barn är på plats och undervisningen pågår. Mätningen gjordes med SCRIIN-aktivitetsmätare som visar rörelsedata på gruppnivå.

— Vi tittade bland annat på stillasittande tid, aktiva minuter och när under dagen barnen rörde sig som mest och minst. Det gav oss ett tydligt underlag för hur vi behövde förändra undervisningen, säger Jenny Dahlgren, förskollärare på Tegelbrukets förskola.

Utifrån resultaten utvecklades undervisningen med fler lärarledda rörelseaktiviteter, daglig utevistelse, promenader i närmiljön, utflykter i olika terräng och rörelsepauser före undervisning och måltider. Förskolorna skapade även särskilda rörelserum där barnen uppmuntras att vara aktiva.

— Det viktiga för oss var att rörelse inte skulle bli ett tillfälligt projekt, utan en vana. Något som känns självklart, roligt och naturligt för barnen i deras vardag, säger Anna Lundh, förskollärare på Klöverstugans förskola.

Tydliga resultat och ökad rörelseglädje

Efter projektets slut visar mätningarna en tydlig ökning av den fysiska aktiviteten. Andelen stillasittande tid har minskat, antalet aktiva minuter har ökat och rörelsen är nu jämnare fördelad både över dagen och inom barngruppen. Även spridningen i antal steg har ökat, vilket visar att fler barn rör sig mer.

Men resultaten märks inte bara i siffror.

— Det finaste är att barnen själva nu efterfrågar rörelse. De pratar om sin puls, om hur kroppen känns och kopplar rörelse till att må bra. Det bygger glädje, gemenskap och inkludering i gruppen, säger Anna Lundh.

Projektet har också bidragit till en ökad medvetenhet hos personalen. Genom fortbildning, bland annat via föreläsning och litteratur av forskaren Daniel Berglind, har personalen fått nya verktyg och ett stärkt förhållningssätt till rörelse i undervisningen.

— Vi ser hur viktigt det är att vi som personal är engagerade och deltar själva. När vi är förebilder smittar rörelseglädjen av sig, säger Jenny Dahlgren.

En grund för framtiden

Projektet har finansierats genom kommunens innovationsanslag, som ger medarbetare möjlighet att testa nya idéer och utveckla verksamheten. Erfarenheterna från projektet tas nu vidare och sprids till kollegor, vårdnadshavare och andra verksamheter.

— Genom att introducera goda vanor tidigt kan vi lägga grunden för ett livslångt intresse för rörelse. Det påverkar både den fysiska och psykiska hälsan och stärker barns sociala och kognitiva förmågor. Förhoppningsvis kan vi med detta projekt inspirera andra att få in mer rörelse i undervisningen och i vardagen, säger Anna Lundh.

Målet är tydligt: rörelse ska vara något som alla barn kan känna glädje i, på sitt sätt, tillsammans med andra och som en självklar del av vardagen.