Är du orolig för att någon är utsatt för våld?

Svedala kommun vill vara en trygg plats att bo och vistas i. Om vi som medmänniskor vågar reagera när vi misstänker att någon utsätts för våld, kan vi tillsammans hjälpa till att stoppa det.

Om situationen upplevs akut eller hotfull, ring polisen på 112. Är det inte akut, når du istället polisen på 114 14.

Tecken på att någon kan utsättas för våld

Det finns flera tecken som kan signalera att något är fel, men det är viktigt att komma ihåg att våld inte alltid syns. Den som utsätts är inte alltid medveten om att det handlar om våld. Var därför uppmärksam på förändringar i beteende, humör eller mående. Tecken på våld som är listat nedan kan vara olika beroende på ålder, könsidentitet, etnicitet, funktionsförmåga och/eller sexuell läggning. Det kan även finnas fler tecken som inte finns listade nedan.

Psykiska och känslomässiga tecken

• Har känslor av ångest, oro, depression eller nedstämdhet. 
• Upplevs att vara orolig eller rädd kring vissa personer.
• Humörsvängningar, exempelvis växlar mellan aggression och ledsenhet.
• Känner stark rädsla för ryktesspridning.
• Självskadebeteende eller annat destruktivt beteende, till exempel droger eller kriminalitet.
• Låg självkänsla och känslor av skam eller skuld. 
• Sömnproblem, som svårigheter att sova eller mardrömmar. Svårt att komma till ro.
• Svårt att säga nej eller att sätta gränser.

Beteendemässiga och sociala tecken

• Drar sig undan från vänner, familj och andra sociala sammanhang.
• Är i en överdriven beroendeställning till en eller flera personer.
• Har exempelvis närstående som är kontrollerande och alltid vill vara med. 
• Får upprepade samtal eller sms från exempelvis partner.
• Anpassar sig mycket och är rädd för att göra fel.
• Upplevs som ovanligt eller överdrivet ansvarstagande.
• Plötsliga förändringar i intressen eller relationer.
• Alltid koll på klockan. Rapporterar hela tiden om var hen befinner sig.
• Frånvaro. Kommer inte till skola, arbete eller aktiviteter utan tydlig förklaring.
• Kommer väldigt sent eller tidigt till skola, arbete eller aktiviteter.
• Förändrade sovmönster.
• Börjar använda alkohol eller narkotikera. Eller använder det i större utsträckning än normalt.
• Upplevs att vara sexuellt avvikande, genomför tvångsmässiga sexuella handlingar på sig själv och/eller andra.
• Söker inte upp vård eller slutar ta del av vårdkontakter till exempel vårdcentral och tandläkare.
• Har bristande tillgång till hjälpmedel och mediciner.

Fysiska tecken

• Skador som är svåra att förklara, till exempel blåmärken, sår, rivmärken eller brännskador.
• Synliga obehandlade skador.
• Återkommande kroppsliga besvär som magont, huvudvärk, yrsel eller illamående.
• Rädd för att bli vidrörd.
• Undviker ögonkontakt.
• Minskad aptit eller hetsäter.
• Förändrat utseende, dålig hygien, avvikande eller annorlunda klädsel exempelvis ej passande kläder utifrån väder och säsong.
• Barn som får tillbakagång i utveckling (till exempel sängvätning eller oförklarliga talsvårigheter)
• Barn som berättar indirekt genom lek, teckningar eller berättelser.

Hedersrelaterat våld och/eller förtryck

• Hot om tvångsäktenskap, tidig förlovning och/eller könsstympning.
• Kontroll från familj eller släkt, både i verkligheten och på sociala medier.
• Ryktesspridning eller hot om att sprida rykten.
• Begränsningar i val av skola, kläder eller vilka man får umgås med.

Gör så här om du är orolig för någon i din närhet

Våga fråga!

Det kan vara svårt att som medmänniska veta hur du ska agera när du misstänker att någon är utsatt för våld i nära relation. Du vill hjälpa, men du vet inte hur. Att stå bredvid som medmänniska eller anhörig kan vara svårt och kännas maktlöst.

Ett stort problem för våldsutsatta är tystnad från omgivningen – att de flesta inte vågar fråga, fastän de kanske misstänker eller vet. Att någon faktiskt frågar, ser och säger något, kan vara avgörande för att en utsatt till slut tar sig ur sin situation.

Exempelfrågor:

• Hur har du det?
• Är du orolig eller ledsen över något?
• Hur har ni det hemma mellan er?
• Hur mår barnen?
• Du verkar vara bekymrad över din partner, kan du berätta mer för mig?
• Uppträder din partner eller närstående någonsin på ett skrämmande eller obehagligt sätt?
• Har din partner försökt att hindra dig från att exempelvis göra saker som är viktiga för dig? Så som att träffa vänner eller familj, arbeta, gå i skolan...?
• Har någon i din närhet hotat, slagit, tvingat dig till sex eller på något annat sätt skadat dig?
• Har det hänt att du inte fått den hjälp eller omsorg du behöver, till exempel med mat, mediciner eller vardagliga saker?
• Finns det tillfällen då någon som hjälper dig inte har funnits där när du behövt stöd eller omsorg?
• Har du någon gång blivit lämnad i ditt hem utan den hjälp du behöver?
• Känns det tryggt att vara i ditt hem efter vi har pratat om detta? Om inte, vad kan jag hjälpa dig med i sådana fall?

Är du osäker på vad som händer eller när personen i fråga undviker att prata om sin situation så kan förslag på formulering vara:

• Jag ser att du ... (har blåmärken, går illa, verkar ha ont, är ledsen, orolig, sjukskriven ofta, träffar inte vänner/familj lika ofta, slutat med dina aktiviteter på fritiden). Jag lyssnar gärna om du kan berätta om vad som händer. Om du inte vill prata med mig finns det flera anonyma linjer du kan kontakta (exempelvis Kvinnojouren). Det viktiga är att du känner dig trygg!

Det kan ta tid innan någon som utsätts för våld vågar, kan eller vill berätta

Att prata om våld kräver mod. Den våldsutsatte kan svara kort på dina frågor och/eller upplevas ledsen eller upprörd av frågor om våld. Detta kan bero på att det finns stor skuld och skam kring våldsutsatthet. Om det är en partner som utsätter hen för våld kan det dessutom finnas starka känslor, som kärlek eller att man är i beroendeställning, som gör allt ännu svårare att prata om våld. Förminska inte de känslorna hos hen. Du kan i så fall göra så här:

• Försök ställa försiktiga följdfrågor, utforska eller be hen berätta lite mer. Förklara gärna att du frågar för att du bryr dig och vill förstå.
• Om hen inte vill prata just då, visa och säg att det är okej och att du finns kvar.
• Berätta att du kommer fråga igen framöver, så att hen vet att möjligheten att prata finns. 
• Det viktigaste du kan göra är att visa omtanke, vara en trygg person att prata med och lyssna när hen är redo att dela sin situation.

Tipsa om stöd

Du kan uppmuntra personen att prata med exempelvis socialtjänsten, kvinnojour, välj att sluta, ungdomsmottagningen eller en stödlinje som BRIS. Ibland kan du som uppmärksammar våldet hjälpa till att hen tar det första steget.

Sök hjälp ifall du är osäker

Om du är orolig för att en vän, släkting, granne eller arbetskamrat är utsatt för våld kan du få råd och stöd hur du kan gå till väga av socialtjänsten anonymt. Du kan också vända dig direkt till Kvinnojouren Söderslätt. Man kan även vända sig till olika stödorganisationer direkt. Det viktiga är att du agerar än att tro att allt kommer att lösa sig med tiden.

Ta din oro på allvar

Ofta märker man att något inte stämmer. Det är viktigt att inte ignorera känslan. Det är bättre att agera än att vänta.

Till dig som är chef

Som chef har du ett ansvar att värna om medarbetarnas välmående och bidra till en trygg och säker arbetsmiljö. Våld i nära relation kan få konsekvenser som påverkar både arbetsgruppen och den enskildes arbetsprestation. Om du misstänker att en medarbetare utsätts för våld eller hot i en nära relation finns det flera möjliga sätt för dig att agera, stöd för dig som är chef.

Om du är orolig för ett barn

Vid oro för att barn utsätts för våld eller vårdnadshavare på annat sätt brister i sin omsorg, kontakta socialtjänsten. Det går också bra att göra en orosanmälan via vår e-tjänst. Tänk på att dessa orosanmälningar endast hanteras under våra öppettider.

Bra att veta:

• Vem som helst kan göra en orosanmälan till socialtjänsten. Du kan göra det via vår e-tjänst eller ringa till oss.
• Du kan vara anonym när du kontaktar socialtjänsten, såvida du inte röjer din eller personens identitet. När det gäller barn och unga har många yrkesgrupper lagstadgad skyldighet att anmäla misstanke om våld eller andra former av omsorgsbrist, det kallas även för anmälningsplikt.

E-tjänst: Icke kommunanställd, orosanmälan till socialtjänst, öppnar ny flik

E-tjänst: Från kommunanställda, orosanmälan till socialtjänst, öppnar ny flik

Som granne kan du skapa trygghet för utsatta barn

Du som granne kan vara viktigare än vad du tror, särskilt för barn som har det svårt hemma. För barn som har svåra hemförhållanden är närvarande och trygga vuxna viktiga. Vuxna som ser, bryr sig och agerar när något inte står rätt till. Som granne kan du göra stor skillnad genom att bli en trygg vuxen i grannskapet. 

Organisationen Maskrosbarn uppmanar att sätta upp en snäll lapp istället för en arg i ert trapphus eller grannskap. Lappen är ämnad till att vuxna ska till att se barn i ert grannskap.

Affisch Maskrosbarn: Du som granne är viktig, pdf, öppnar ny flik

Misstänker du att en granne upplever våld?

Agera! Knacka på!

Du behöver inte stå kvar. Det kan räcka att knacka för att stoppa pågående våld. Du kan rädda liv genom att agera.

Hämta hjälp!

Fler grannar kan bidra till att skapa mer trygghet.

Sätt upp huskurage i ditt trapphus! 

Huskurage ger grannar verktyg för att agera mot våld i nära relation. Våld kan drabba vem som helst.

Sprid ordet vidare att agera mot våld i hemmet. Be fastighetsägare eller bostadsrättsförening att sätta upp Huskurages affisch i ditt trapphus. Huskurage finns även på andra språk. 

Affisch Huskurage: Vid oro för våld, pdf, öppnar ny flik

Svedala kommun har ett samarbete med Trianon, Svedalahem och Svedab, som har satt upp Huskurage i deras fastigheter.

Huskurage, öppnar ny flik

Anmäl för hjälp och rådgivning

Anmäl dig via vår e-tjänst om du behöver hjälp och rådgivning kring våld i nära relation. Detta gäller även dig som använder skadar eller skrämmer en närstående, barn/ung eller som är anhörig till våldsutsatt.

E-tjänst: Hit kan du vända dig om du behöver hjälp och rådgivning kring våld i nära relation, öppnar ny flik

Relaterade sidor

Kontakter vid våld i nära relation