Beslut om räddningstjänstens organisation i räddningstjänstutskottet

Räddningstjänstutskottet lyfter även fram Svedala Ungdomsbrandkår i sitt beslut. Vid förhandlingar om ett medlemskap ska det särskilt tas hänsyn till Ungdomsbrandkårens möjligheter att fortsätta i Räddningstjänsten Syd.

– För en kommun som Svedala är det svårt att själv klara de utmaningar som räddningstjänsten står inför vid höjd beredskap. Vi behöver arbeta mer långsiktigt och förebyggande än vad vi gör idag. 29 av Skånes 33 kommuner har redan insett värdet av att arbeta i någon form av organiserat samarbete med andra kommuner. Brandstationen kommer ju att finnas kvar med våra duktiga brandmän som är boende i Svedala kommun. Detta känner jag mig trygg med, säger Sara Ripa (C), ordförande i räddningstjänstutskottet, om beslutet.

Även oppositionsrådet Ambjörn Hardenstedt (S) lyfter fram framtidens utmaningar.

– Vi har hela tiden varit tydliga: för att möta framtidens utmaningar behöver Svedalas räddningstjänst bli mer robust och uthållig. Det handlar inte om att avveckla – tvärtom. Det handlar om att långsiktigt säkra en räddningstjänst med starkare resurser, bättre kompetensutbyte och högre beredskap. Räddningstjänsten är en symbol för trygghet och närhet, och vårt ansvar är att se till att den tryggheten fungerar – inte bara idag, utan också imorgon, säger Ambjörn.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) säger att Sveriges kommuner måste planera och förbereda för en räddningstjänst under höjd beredskap och risken för krig. Ett medlemskap i kommunalförbundet Räddningstjänsten Syd innebär att Svedala kommun får del av den kapacitet och de resurser som finns inom förbundet. Samtidigt blir räddningstjänst och brandstation kvar i Svedala tätort. Dessutom erbjuds all personal tjänst i Räddningstjänsten Syd, och säkerställer därmed att det finns viktig lokal kännedom om kommunen.

I maj i år hölls en kommunal folkomröstning om hur räddningstjänsten ska organiseras i Svedala kommun. Röstdeltagandet var 30,8 procent och utfallet visar att 68,1 procent (3 618 röster) vill att räddningstjänsten ska bedrivas i kommunens egen regi. 29 procent (1 541 röster) vill att räddningstjänsten organisatoriskt ska bedrivas i samverkan med andra kommuner, medan 2,9 procent (154 röster) avstod från att ta ställning. Lokala folkomröstningar är alltid rådgivande och beslutsmakten finns hos kommunfullmäktige.

– Folkomröstningen är en viktig del i beslutsunderlaget, men inte det enda. Andra delar som har vägts in i beslutet är till exempel den externa utredningen från 2024, säkerhetsläget i Sverige och Europa, MSB:s rekommendationer om att ingå i gemensamma räddningstjänstorganisationer för ökad samverkan mellan kommuner, samt att långsiktigt kunna klara ökade krav på räddningstjänsten. Beslutet är alltså en helhetsbedömning, säger Sara Ripa.

– Vi socialdemokrater vill tacka alla som tog sig tid att göra sin röst hörd – oavsett ståndpunkt i sakfrågan. Men med det låga valdeltagandet måste vi också ställa oss frågan hur vägledande resultatet kan vara. När ett valdeltagande är lågt och valutslaget är tydligt står politiken inför ett val. Ska de som har starka åsikter och väljer att uttrycka dessa i en folkomröstning få avgöra en fråga, eller ska alla medborgares röster väga lika tungt trots att en majoritet av dessa inte väljer att rösta? I detta fall väljer vi att ta ansvar för framtiden och följa de rekommendationer som den externa utredningen och MSB ger, säger Ambjörn Hardenstedt.

Frågan om medlemskap i Räddningstjänsten Syd kommer upp i kommunstyrelsen den 1 september. Beslutar styrelsen att gå vidare med ärendet kommer kommunfullmäktige ta slutgiltigt besked den 17 september.

Läs räddningstjänstutskottets beslut i sin helhet, protokoll, pdf, öppnas i ny flik

Extern utredning rekommenderar Räddningstjänsten Syd

Kommunens organisation för räddningstjänst är en av de viktigaste hörnstenarna i ett modernt totalförsvar. Statens analyser om den förändrade säkerhetssituationen i Europa, med bland annat krig och växande klimatutmaningar, har gjort det nödvändigt för Svedala kommun att se över hur vi på bästa sätt kan rusta vår räddningstjänst. Därför beslutade politikerna i räddningstjänstutskottet våren 2024 om en utredning kring hur räddningstjänsten kan organiseras framöver. De externa experterna i Jung Konsult och Ledarskap AB har sett över olika alternativ. Utredningen presenterades i oktober 2024 och rekommendationen är att Svedala kommuns räddningstjänst bör gå med i Räddningstjänsten Syd.

Utredningen visar att samordning i Räddningstjänsten Syd skulle innebära flera fördelar, såsom:

1. Möjligheten att flytta personal och utrustning dit de behövs mest, vilket ökar kostnadseffektivitet och gör insatserna effektivare.
2. Samordna och skapa spetskompetens inom det förebyggande arbetet.
3. Vara en attraktiv arbetsgivare eftersom en större organisation ger mer utvecklingsmöjligheter för anställda.
4. Vara en mer kraftfull samverkanspart och kravställare i beredskapssystemet för länsstyrelsen, Försvarsmakten, Civilförsvarsområdet och andra viktiga aktörer.

Läs mer om den externa utredningen:

• Nyhet 2024-10-24: Utredningen – Svedala kommuns räddningstjänst rekommenderas gå med i Räddningstjänsten Syd

• Rådgivningsrapport 2025-01-15: Förtydliganden av utredningens slutsats av att ”egen regi” inte är ett alternativ för den framtida organisationen av räddningstjänsten i Svedala kommun, pdf, öppnas i ny flik

– Vår räddningstjänst gör ett fantastiskt arbete, men vi behöver säkerställa att den även framöver kan hantera de ökade kraven, inte bara för akuta insatser som bränder och olyckor, utan också för det förebyggande arbete som krävs vid exempelvis klimatförändringar, terrorhot och civilt försvar, säger Sara Ripa (C), ordförande i räddningstjänstutskottet.

Av Skånes 33 kommuner väljer idag 29 att arbeta i någon form av organiserat samarbete med andra kommuner.

Fakta om Räddningstjänsten Syd

Räddningstjänsten Syd bildades år 2006 som ett samarbete mellan kommunerna Burlöv, Eslöv, Kävlinge, Lund och Malmö. Förbundet bedriver räddningstjänst för sammanlagt över 580 000 invånare. Räddningstjänsten Syds beslutande församling kallas för direktion och består av förtroendevalda från samtliga medlemskommuner. Direktionens ansvar och befogenheter regleras i förbundsordningen. Under direktionen finns förbundsdirektören som är verksamhetens verkställande chef. Inom kommunalförbund eftersträvas alltid skalfördelar och synergieffekter.

Fakta om MSB:s analys av framtid och utmaningar

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har gjort en omvärldsanalys som belyser situationen för den kommunala räddningstjänsten fram till 2030. Enligt rapporten kommer de kommunala räddningstjänsterna i framtiden att behöva prioritera sitt arbete annorlunda mot idag.

Utöver det ”traditionella” uppdraget – att rycka ut och snabbt vara på plats när en olycka har skett – kommer kraven på att verksamheten arbetar mer långsiktigt och förebyggande att öka ännu mer. Samhällsförändringar, förändringar i olyckslandskapet och ökade krav på samarbete, över såväl geografiska som organisatoriska gränser, bidrar till att fokus för räddningstjänstens arbete behöver förflyttas. Räddningstjänstens verksamhet behöver arbeta mer med långsiktig planering och scenarioanalys för att skapa beredskap. Dessutom behövs träning för stora och spektakulära olyckor samtidigt som verksamheten måste fokusera mer på vardagsolyckorna.

Läs MSB:s rapport i sin helhet: Framtidsstudie år 2030 – En kortrapport med fokus på kommunal räddningstjänst, pdf, öppnas i ny flik

Kraven på räddningstjänst under höjd beredskap (RUHB) har också skärpts, och MSB lyfter fram vikten av ökad samverkan mellan kommuner:

”Erfarenheter av inträffade händelser visar att mindre räddningstjänstorganisationer inte är dimensionerade att själva klara av medelstora och stora, komplicerade eller flera samtidigt pågående räddningstjänstinsatser. MSB ser därför att en utökad samverkan bör åstadkommas genom en reglering för kommunerna att ingå i gemensamma räddningstjänstorganisationer. Många kommuner i Sverige har också redan påbörjat, på eget initiativ, denna gemensamma samverkansgruppering.”
Källa: ”Vägledning del 1. Räddningstjänst under höjd beredskap – RUHB”