Stäng
Tillbaka till nyhetslistan

Medarbetare berättar – så har pandemi-året påverkat oss

Publicerad 2020-12-16 kl 11:36

Det har krävts stor uthållighet och innovationsförmåga för att få vårt samhälle att fungera trots de svåra omständigheterna. Många av våra medarbetare har fått hitta nya vägar för att klara sina arbetsuppgifter. Tillsammans har vi kraftsamlat och arbetat för högtryck för att upprätthålla vår service till kommunmedlemmarna.
För att ge en inblick i hur medarbetare har löst just sin vardag har vi låtit några av dem berätta om sitt år, och vilka erfarenheter de tar med sig till nästa år.

anita-liggande.jpg
Anita Persson, medicinsk ansvarig sjuksköterska

Hur skulle du beskriva året som gått?

– Det har varit ett speciellt och annorlunda år, med mycket arbete. Om jag hade vetat hur mycket arbete det skulle bli när året började, hade jag nog inte trott att vi skulle klara av det. Men vi har lärt oss mycket. Det har varit en stor fördel att vi är en liten kommun, och att vi i ledningen har ett nära samarbete och nära till beslut.

– Jag minns särskilt påskhelgen, det var då vi fick våra första misstänkta fall av covid-19 i kommunen. Fram till dess hade vi haft det relativt lugnt. Men kl 4 på morgonen på påskaftonsmorgonen ringde telefonen, och det var bara att köra ut med visir och annan skyddsutrustning. Det kändes som startskott på pandemin hos oss, sedan dess har det varit mer eller mindre fart hela tiden.

Vilken är den viktigaste lärdomen du har dragit?

– Att man ska ha en bra plan, och hålla sig till den. Jag har ingått i den utökade ledningsgruppen, och vi har träffats ofta vilket har varit nödvändigt. Då är det som sagt en stor fördel att vara en liten kommun med korta beslutsvägar.

– Vi har också dragit lärdomar kring lagerhållning av till exempel skyddsutrustning, och även läkemedel. Vi har inte haft brist, och har haft bra kontakter som har gjort att vi kan köpa in det vi behöver. Men det diskuteras nu hur vi ska lösa det på annat sätt i framtiden.

Vad tar du med dig in i nästa år?

– Vi ska fortsätta arbeta med det som fungerar. När vi summerar tar vi mycket gott med oss. Personalen i våra verksamheter gör ett fantastiskt jobb, och har gjort så under hela det här året. Alla är verkligen angelägna om att det ska bli bra, och vi kommer fortsätta att hjälpas åt.

annika-averling2-liggande.jpg
Annika Aveling, rektor i förskolan

Hur skulle du beskriva året som gått?

– Pandemin har påverkat hela samhället och även arbetet i förskolan. När jag tittar tillbaka så kan jag se att det har varit bra för barnen att vi har haft öppet som vanligt. Jag är tacksam och stolt över den organisation jag jobbar i, där mina medarbetare har kunnat ställa om. Att vi har en kultur där vi ser förändring som en del av livet. Vi har kunnat fortsätta att ge barnen i förskolan en bra barndom, och följa läroplanen. Mycket av utbildningen och undervisningen bedrivs nu utomhus. Jag vill ge en stor eloge till alla medarbetare som jobbar nära barnen. Även till alla vårdnadshavare, som också visat stor förståelse.

Det har varit utmanande periodvis, med hög sjukfrånvaro bland personalen. Men vi har hållit humöret uppe, peppat varandra och skapat en samhörighet i att vi har kämpat tillsammans. Det har funnits mkt kärlek i alla möten, både digitalt och med barnen.

Vad har du lärt dig under året?

– Den största lärdomen är hur viktiga vi är för varandra för att kunna göra det bästa för våra barn på förskolan. Sen har vi det kollegiala lärandet i vardagen, att det hela tiden finns en vilja att utvecklas både i medarbetarskapet och i ledarskapet. Vi fortsätter hela tiden att funderaöverhur vi kan utveckla undervisningen och vad vi förmedlar till barnen i mötet med dem. Vem vill jag vara och vad vill jag sända ut?

– En annan viktig lärdom är att stanna upp och ta sig tid att berätta för varandra hur tacksamma vi är över de små sakerna i alla möten. Det reflekterade jag särskilt över i somras, när vi hade lite distans till allt som hänt under våren. Det är viktigt att vara nöjd och tacksam över det vi faktiskt gör och har runt omkring oss. Det är något som jag tar med mig framåt.

laila-petersen1-liggande.jpg
Laila Petersén, rektor på förskola

Hur skulle du beskriva året som gått?

– Jag upplever att vi verkligen blivit prövade som organisation under detta år, och mycket har ställts på sin spets. Det som varit avgörande under året är att hålla fast vid någon slags normalitet, fast så mycket varit annorlunda. I min roll som chef har jag varit noga med att inte ta bort och skala av sådant som utvecklar organisationen. Det har gått bra att fortsätta påbörjade utvecklingsprocesser, men att göra dem på annat sätt. Vi har tagit stormsteg när det gäller till exempel digitala möten och upptäckt att det finns mycket positivt med dem, även om vi saknar att ses fysiskt ibland.

Vilka lärdomar har du dragit som chef och ledare?

– Hur viktigt det är att behålla lugnet. Det är lätt att nappa på många krokar när man krishanterar och låta krishanteringen bli mer central än kärnverksamheten, vilket kan bidrar till att skapar oro och stress i organisationen. Det som överraskat är att denna speciella situation varat under en längre än vad i alla fall jag tänkte inledningsvis. Vi har idag ett nytt sätt att förhålla oss till saker som vi inte haft tidigare och att det fungerar bra om vi gör det tillsammans.

Vad tar du med dig in i nästa år?

– Vi går stärkta in i nästa år, med nya insikter och kunskaper. Vi ska bibehålla det som varit positiva sidoeffekter, som att vi har lärt oss en ny möteskultur. Det har betytt mycket för oss att vi har kunnat både skratta och vara oroliga tillsammans under den här krisen. Och att vi tillsammans har skapat hopp.

– Jag tror inte att vi kommer tillbaka till precis det läge som var innan pandemin. Det gäller hela samhället. Vi kommer tillbaka till något nytt, som vi skapar tillsammans.

tomas-hornberg-liggande.jpg
Tomas Hörnberg, Lärare på Kulturskolan

Hur skulle du beskriva året som gått?

– Jag var föräldraledig i våras och var på besök hos mina föräldrar i Norrland när pandemin slog till. På grund av reserestriktionerna och att vi fick symptom blev vi fast där i 42 dagar, istället för de 12 dagar vi hade tänkt. Alla flyg ställdes in. Till slut fick vi ta nattåg hem, när alla var friska samtidigt.

– När jag sedan började jobba i augusti var det mesta som vanligt, även om viss undervisning skedde digitalt för de som var i riskgrupp och vi delade upp ensembler och orkestrar i mindre grupper för att kunna hålla avstånd. Under hösten har vi i takt med att det kommit nya rekommendationer övergått mer och mer till digital undervisning. Oftast går det till så att jag spelar in lektioner som eleverna kan titta på när de vill, och flera gånger om de behöver. Sedan spelar de in och skickar tillbaka material till mig. Det är svårt att spela live tillsammans på grund av fördröjningen.

Vad har du lärt dig av den här situationen?

– Att det går att tänka om och göra på andra sätt. Det är viktigt att ha med sig även i andra sammanhang, tycker jag. Det finns fördelar med att jag spelar in lektionerna, men både jag och eleverna saknar också mötet där vi spelar tillsammans.

– Det är möjligt för mig att jobba hemifrån nu, och det gör jag när det behövs. Men jag föredrar att vara på plats. Det är lätt att arbetslivet och fritiden flyter ihop annars, gränserna blir suddiga.

Vad tar du med dig in i nästa år?

– När det gäller jobbet så vill jag våga och pröva ännu mer nytt. Nu hände allt på en gång och vi har gjort det bästa av det, inför nästa termin vill jag utveckla det digitala sättet att undervisa ännu mer.

– När det gäller pandemin i stort så har jag reflekterat över den samhörighet som uppstår av att vi alla brottas med det här samtidigt, över hela världen. Det finns något fint i det som vi ska ta vara på.