Skriv ut sidanSkicka till facebook

Information till verksamheter i Svedala kommun som hanterar eller förvarar kemikalier 

Vad är kemiska produkter?
Kemiska produkter är det vi i vardagligt tal kallar kemikalier. De flesta flytande produkter räknas hit, och i många fall även pulver, pastor, gaser m.m.

Gäller denna vägledning din verksamhet?
I alla verksamheter där det används kemiska produkter är det mycket viktigt att verksamhetsutövaren förvarar och hanterar kemiska produkter ett korrekt och förnuftigt sätt. Grundläggande är att verksamhetsutövaren har tillräcklig kunskap om verksamhetens processer och kemiska produkter. Hanterar du kemiska produkter, oavsett omfattning, gäller denna information dig!

Skydd mot spill och läckage
Placering av kemikalier: ska väljas utifrån den plats där det innebär minst risk för människors hälsa och miljö. Cisterner, fat och andra behållare ska vara stadigt uppställda och ej direkt mot marken eller på invallningsbotten (korrosionsrisk).

Påkörningsskydd: vid risk för påkörning av cistern, fat och andra behållare ska det finnas ett påkörningsskydd som är lämpligt utformat och dimensionerat.

Sekundärt skydd: det vill säga anordning som säkerställer att vätska uppfångas från en läckande eller havererad behållare. Det sekundära skyddet ska rymma minst den största behållarens volym plus minst 10% av eventuell ytterligare behållares volym. Det sekundära skyddet ska utföras i tätt material som är beständigt mot avsedd kemisk produkt. Utifrån miljöbalkens hänsysnregler är det motiverat att sekundärt skydd anordnas i följande fall:

  1. Vid förvaring av miljö- eller hälsofarliga ämnen i fat eller annan behållare som ej genomgår återkommande kontroll av ackrediterat kontrollorgan. Förvaring bör i första hand ske inomhus. Ett tillräckligt sekundärt skydd för lagring inomhus är ett tätt golv utan avlopp med angränsande tröskel. Vid förvaring utomhus ska regnskydd anordnas t.ex. tak.
  2. Cisterner med sammanlagd volym på mer än 5m3. T.ex 2 cisterner på 3m3 ger sammanlagt 6m3. Sekundärt skydd bör även övervägas vid lagringsvolymer lika med eller mindre än 5m3 då det finns risk för läckage till vattendrag , vattentäkt, dagvattenbrunn eller annan känslig omgivning. T.ex Sekundärt skydd kan vara dubbelmantlad cistern eller invallning av cistern (tak eller krage krävs vid invallning)
  3. För cisterner inom vattenskyddsområde gäller hårdareregler. Dessa cisterner ska oavsett volym ha ett sekundärt skydd.                                                                                                                                Ledningar i eller under golv och i mark ska vid nyinstallation undvikas. om stort behov finns kan ledning förläggas i mark/golv om den har ett sekundärt skydd, t.ex dubbelmantlad ledning. Droppskydd, spillplåtar, spilluppsamlingstråg: ska finnas på alla ställen där spill och läckage kan förväntas, t.ex vid pump, dräneringsanslutning, provtagningsställe, tappställe och avluftningsställe. Vid behov bör regnskydd installeras. Uppsamling i spillzon: vid att hantering som kan medföra spill ska underlaget vara utformat så att eventuellt spill normalt kan stoppsa och samlas upp innan det avrinner till omgivande mark eller dagvattenbrunnar. Utformningen av spillzon varierar utifrån verksamheten. Åtminstone krävs utrustning för att omhändertaspill som t.ex. absorberande material, skyffel och kärl för uppsamling. Exempel på spillzon: Område kring cisternen eller invallning där lossning och annan hantering av de aktuella produkterna sker.
  4. Inga golvbrunnar får finnas i produktionslokal/lagerutrymme där kemiska produkter hanteras eller förvaras utan sekundärt skydd (se ovan). Finns golvbrunnar kan de som alternativ ledas till avloppslös uppsamlingsbrunn eller att golvbrunnen utvallas från lokalen genom en krage runt brunnen. Dagvattenbrunnar inom fabriksområden m.m där kemiska produkter hanteras ska vara tydligt utmärkta med skyltar eller dylikt (t.ex. för lokalisering vid snötäckt mark). Anordning för att effektivt täta brunnarna ska finnas i närheten.

Övrigt
Samförvaring: kemikalier som kan reagera med varandra eller som av andra skäl är olämpliga att samförvara ska hållas åtskilda och inte finnas i samma förråd eller inom samma invallning. Exempel: Brandfarliga varor bör inte samförvaras med hälso- eller miljöfarliga kemikalier.

Varuinformationsblad: för alla kemiska produkter som förekommer inom verksamheten skall det finnas ett varuinformationsblad (med 16 punkter) tillgängligt.

Egenkontroll: Alla verksamheter ska planera och kontrollera verksamheten för att motverka eller förebygga olägenheter för människors hälsa eller påverkan på miljön. Genom att utföra regelbunden tillsyn, funktionskontroll och förebyggande underhåll får verksamhetsutövaren kontroll över sin verksamhet och minskar risken för tillbud. Ett så kallar kontorollprogram, med rutiner och redovisnig av utförd tillsyn och kontroll är ett utmärkt verktyg att använda sig av. För anmälnings- och tillståndspliktiga verksamheter finns särskilda regler om hur kontrollen ska gå till i förordningen om verksamhetsutövarens egenkontroll (SFS 1998:901)

Vad gäller för en verksamhetsutövare enligt miljöbalken (SFS 1998:808)
I det 2 kap miljöbalken finns det allmänna hänsynsregler som riktar sig till den som bedriver en verksamhet eller den som vidtar en åtgärd. Den viktigaste och mest grundläggande hänsynsregeln är den så kallade försiktighetsprincipen (3 §), som innebär att alla som ska vidta en åtgärd ska utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att åtgärden inte skall skada människors hälsa eller miljön. Vidare säger kunskapskravet (2 §) att verksamhetsutövaren eller den som ska påbörja en verksamhet ska ha den kunskap som behövs för att kunna avgöra vilka miljöeffekter som kan uppkomma. För att efterleva hänsynsreglerna är det viktigt att verksamheten har den rätta kunskapen, vidtar de försiktighetsmått som krävs (i enlighet med bland annat ovan nämnda) samt fastställer rutiner för att motverka olyckor.

Vid frågor kontakta Bygg och miljökontoret 040-40 80 00 (vxl).
Adress: Svedala kommun, Bygg och miljökontoret, 233 80 Svedala.

Lästips
Länsstyrelsen i Skåne (www.m.lst.se
Kemikalieinspektionens hemsida (www.kemi.se)
Lagrummet (www.lagrummet.se)
Naturvårdverkets hemsida (www.naturvardsverket.se)
Havs- och vattenmyndigheten (www.havochvatten.se)

Avgifter
Avgifter tas ut för Bygg- och miljökontorets arbete med tillsyn. Taxorna har fastställts av Kommunfullmäktige. Vissa verksamheter betalar fasta årliga tillsynsavgifter och andra betalar timavgift vid tillsyn. Timavgift tas också ut i samband med handläggning av klagomål. Avgift tas inte ut för klagomål som visar sig vara obefogade. Vid ansökningar och anmälningar debiteras i vissa fall en fast avgift, t ex anmälan om värmepump, och i andra fall en timavgift, t ex vid C-anmälan.

Den handläggningstid som räknas in vid timavgift omfattar den tid som använts för inläsning av ärendet, kontakter med parter, samråd med andra myndigheter, inspektioner och kontroller, restid, beredning i övrigt i ärendet samt föredragning och beslut.


 

Kontakt
Bygg och miljö
Anna Gripsten
Miljöinspektör
040-40 81 12
0709-47 81 12
anna.gripsten@svedala.se




Senast uppdaterad:2011-12-28

Se hela eller delar av kommunfullmäktiges sammanträden via webb TV
Knapp för att läsa om nyheter och utveckling i Bara
Mer information om arbetsmarknadsenheten
Knapp för att läsa om Nya skolans uppbyggnad
knapp lediga jobb
Dialogen - ställ frågor, diskutera och var med i undersökningar!
Dexter -  inloggning för målsmän i vårt system för skola och förskola
Biblioteken i Svedala, Klågerup och Bara
Ansök om barnomsorgsplats direkt på webben
Sök bostad på svedalahem.se
Anläggningsprojekt i Svedala kommun